Mot en kontemplativ psykologi?
I Cambridge Handbook of Consciousness edited by Zelazo P., Moscovitch M. and Thompson E, sammanställs hur hjärnans funktion och aktivitet förändras genom meditativ träning. Likaså skriver D. Siegel i sin bok the Mindful Brain om hur man tror att meditativ träning stimulerar neurogenes och synapstillväxt, framför allt i mediala/frontala hjärnregioner som bidrar till ökad integrativ hjärnfunktion. Siegels speciella forskningsintresse är hur medveten närvaro korrelerar med förmågan till trygg anknytning. I en artikel av "How Integrative is Attachment Theory? Unpacking the Meaning and Significance of Felt Security" av Ryan, Brown och Creswell, 2007 beskrivs också detta nära band. Hutcherson, Seppala och Gross på Stanford (2008) har visat att fyra minuters loving-kindness på ett signifikant sätt ökar känslan av social samhörighet och positiva känslor mot nya individer på såväl implicit som explicit nivå. I boken "Buddhist thought and applied psychological research" Nauriyal et al. 2006 beskriver Hayes et al. en mängd beröringspunkter mellan Buddhism och ACT. Här liknar man bl.a. buddhisternas begrepp "attachment" (här i betydelsen fastklamrande) med kognitiv fusion. Man liknar även strävan efter minskad fusion med det konceptualiserade självet med buddhisternas minskande fastklamrande vid egot.
I buddhismen säger man att orsaken till att vi lider är för att vi missuppfattar verkligheten. Madhyamaka (the middle way school) i Mahayana Buddhism (Zen och Tibetansk) hävdar dock inte att denna verklighet går att finna, skilt från sinnet. Inriktningen är således strikt fenomenologisk, dock ej nihilistisk. Utgångspunkten är att ting endast existerar utifrån orsaker och dess effekter, således är ting betingade eftersom de endast existerar i relation till det som bygger upp dem. Här skiljer man på relativ och "ultimat" verklighet. Relativ verkighet, menar man är en analytisk/logisk slutledning och "ultimat" verklighet, menar man är en direkt förståelse genom meditativ träning. Först utvecklas koncentration (samatha). Detta för att utveckla stabilitet och tydlighet (clarity) vilket banar vägen för insikt (vipassana) då fokus appliceras på andra områden. Detta kan exempelvis vara tings natur, s.k. emptiness eller kultiveringen av vissa sinnestillstånd som medkänsla, kärlek och balans (equinimity). I Prasangika Madhyamaka skolan menar man på att orsaker endast finns att finnas i relation till sin effekt. Således måste man först känna till effekten innan man kan känna till orsakerna, därmed står även orsaker och dess effekter i relation till varandra, utan autonom existens. Denna samexistens eller tomhet av alla ting är vad Thich Nhat Hanh, zenmunken som inspirerade Marsha Linehan att inkludera mindfulness i DBT-modellen, kallar "the interbeing of all things". Detta är fundamentet för en obetingad medkänsla och kärlek. Man menar att relativ och utlimat verklighet är som vars ett ben, där man behöver båda för att kunna gå framåt.
Inom psykologin talar vi ofta om begreppet mindfulness (pali: Sati) som att det innesluter "allt österländskt" som är relaterat till acceptans, öppenhet och uppmärksamhet. I buddhism används dock begreppet mer specifikt. I exempelvis sammanhanget Samatha-meditation refererar begreppet till den mentala faktorn av att kunna upprätthålla kontinuerlig uppmärksamhet på ett objekt. Den s.k. meta-kognitiva förmågan kallas här för "vigilance", dvs. det som är relaterat till att observera sinnets kvalitet, om det blir distraherat och/eller är splittrat. Denna oklarhet och något luddiga formuleringen av begreppet kan anses vara relaterat till det stora intresset för buddhistisk filosofi, dock med en avsaknad av kontemplativ förståelse från författarna och forskarnas sida, vilket lätt ger upphov till missuppfattningar och oklarheter.
Ref:
Loving-Kindness Meditation Increases Social Connectedness, Cendri A. Hutcherson, Emma M. Seppala, and James J. Gross, Stanford University
Buddhist Thought and Applied Psychological Research, Naurial et al. 2006
Calming the Mind, Gen Lamrimpa, 1992
Notes from 'Samatha Meditation, Tibetan Buddhist Teachings on Cultivating Meditative Quiescence' by Gen Lamrimpa (http://www.abuddhistlibrary.com/Buddhism/A%20-%20Tibetan%20Buddhism/Authors/Gen%20Lamrimpa/Notes%20From%20Samatha%20Meditation/Notes%20From%20Samatha%20Meditation.rtf)
How Integrative is Attachment Theory? Unpacking the Meaning and Significance of Felt Security Richard M. Ryan a; Kirk Warren Brown b; J. David Creswell c; a University of Rochester, Rochester, New York b Virginia Commonwealth University, Richmond, Virginia c University of California, Los Angeles, 2007
Meditation and the Neuroscience of Consciousness, Antoine Lutz, John D. Dunne, Richard J. Davidson, In press in Cambridge Handbook of Consciousness edited by Zelazo P., Moscovitch M. and Thompson E. (http://brainimaging.waisman.wisc.edu/~lutz/Meditation_Neuroscience_2005_AL_JDD_RJD_2.pdf)
Relativ Truth, Ultimate Truth, 2008, Geshe Tashi Tsering
The Mindful Brain, D. Siegel, 2007