Ny Förening: Sveriges Legitimerade Psykoterapeuter
”Föreningen är en självständig del av Akademikerförbundet SSR. Kopplingen till
förbundet innebär att psykoterapeuter får en naturlig facklig tillhörighet med
specialiserade ombudsmän och en service för egenföretagare.” (se länk)
Läs mer på:
http://www.bolagsfakta.se/pressreleaser/visa/pressrelease/186301/ny-forening-sveriges/776B6A67-D58A-9F46-7D2F-9C6D0E7A48C2
Psykoterapisituationen i Sverige är unik jämfört med många andra EU-länder, då det huvudsakliga utövandet av psykoterapi i de flesta länderna är begränsat till enbart psykologer och läkare. Det svenska systemet har fördelar med tanke på bredden i psykoterapins appliceringsområde (också präster, speciallärare, socionomer, sjuksköterskor, sjukgymnaster kan bli psykoterapeuter). För psykologen har dock det paradoxala uppstått. När man är utexaminerad psykolog förväntas man ”vidareutbilda sig” och ta ytterligare en yrkeslegitimation, nämligen leg. psykoterapeut. Denna ”specialisering” gör man tillsammans med yrkeskategorier utan utbildning i psykologi, vilket direkt ger upphov till frågorna:
(1) varför ha ett psykologyrke när en exempelvis socionom kan ha samma steg-av-utbildning och dessutom kosta 10 000 mindre?
(2) varför läsa psykologi?
(3) Blir psykologen i första hand psykolog (lägre utbildning) eller psykoterapeut (högre utbildning)? På exempelvis (det numera nerlagda) psykoterapiinsitutet i Stockholm hade man ett avtal om att både psykologer och socionomer skulle gå under yrkestiteln: ”leg. psykoterapeut” (detta trots det står angivet i lagen att man måste ange grundyrke).
Den förenklande och polariserande diskussionen om KBT eller PDT är något som sällan märks av i exempelvis Norge, där psykoterapeutprofessionen inte finns. En eventuell förklaring kan vara att man betonar skillnaderna mellan sådana teoretiska utgångspunkter snarare än likheterna genom man tvingas välja sida då ens nya identitet som psykoterapeut med inriktningen PDT eller KBT (eller familjeterapi) växer fram. I takt med att den vetenskapliga nivån höjs på psykologprogrammen höjs, hoppas jag dock på att psykologer inte kommer nöja sig med att säga ”jag gillar KBT, därför utövar jag det.” Nej, istället hoppas jag på att man kan få med sig verktyg från utbildningen som ger en förmågan att sortera mellan det som är användbart och det som är oanvändbart. Förhoppningsvis innebär detta också att man inte utesluter sådant som vetenskapligt kan beläggas, enbart för att detta ligger utanför ens grupptillhörighets intresseområde.
Den nya föreningen Sveriges Legitimerade Psykoterapeuter är framför allt ett upprop från legitimerade psykoterapeuter med socionomutbildning i grunden. En modig gissning om framtiden är att psykologer vill ha en specialistutbildning i klinisk psykologi och att socionomer kommer att sälla sig till gruppen psykoterapeuter - men bara tiden kan utvisa. Först och främst hoppas jag i alla fall på ett seriöst alternativ från specialistordningens sida, en utbildning som kan integrera de olika kunskapsfält som finns inom den psykologiska forskningen idag. Detta skulle kunna öppna vägen för en psykologprofession snarare än att tvingas välja en psykoterapeutprofession.