Lotta skriver: Holmes lyfte det gamla talesättet att “en bild säger mer än tusen ord” och pratade om vikten av bilder (mental imagery) i behandling och i hur bilder kan vara förvrängda vid patologi. Ett antagande är att bilder har en stark påverkan på emotioner. Detta kan vara negativt bl.a. vid PTSD, depressioner, psykoser samt missbruk. Men bilder kan också vara mycket effektiva vid nyinlärning och Holmes visar på data som pekar på att bilder har en starkare effekt än ord i generering av positiva emotioner och stämningsläge varför de med fördel skulle kunna användas i behandling. Holmes menar att detta kan ske på många sätt och använder sig av analogin ”det finns många sätt att knäcka en nöt”. Exempel på olika tekniker är imaginativ exponering, rescripting, att bygga starka känslomässiga bilder, att konstruera positiva framtida bilder av sig själv samt mindfulnessövningar där man distanserar sig från negativa bilder. Holmes avslutar med slutsatsen att om bilder är mer kraftfulla än ord så bör man som behandlare jaga fatt i de negativa bilderna och distansera sig alternativt rekonstruera dessa och att skapa mer positiva bilder av sig själv, också som en åtgärd för återfallsprevention och allmän prevention där man ger sig själv ”ett kognitivt vaccin”.

Holmes levde som hon lärde och gav en presentation innehållande många bilder vilket fångade mig som publik. Mycket av det hon berättade kände jag igen från tidigare studier i idrottspsykologi där man länge använt sig av visualisering av prestationer. Skillnaden här var att Holmes hade en del empiri att backa upp det med. Själv gillar jag skarpt att använda mig av positiva bilder i behandling men funderar en del över det som Tore påpekade att det skulle kunna bli ett undvikande av obehaget. Håller med om detta samtidigt som Holmes påpekade att det även var viktigt att bemöta de negativa bilderna vid patologi.

Tores tankar: Klart intressant och det är kul att se så pass mycket information om just visuell information och kopplingen till psykoterapi. Jag har länge önskat en starkare koppling mellan grundforskning och terapikonstrukt och här kommer något lovande. Tråkigt nog så hade Holmes och medarbetare inte hunnit med eller prioriterat att göra mer än experimentell forskning på en normal population. Det var tråkigt att de inte hade prövat experimentellt åtminstone på en kliniskt relevant population. Eventuellt hade de prövat något kring PTSD, men jag missade det. Givet mer  tid så kanske vi får se den forskningen.

Något som slog mig under denna föreläsning och en till om just visuell informationsbearbetning är att jag för ett tag sedan såg det som en trend att det blev ett fokus på känslor. Till och med Alan Baddeley pratade på en föreläsning i Linköping om känslor utifrån sin modell om working memory. Förhoppningsvis är det mer än trender inom forskningen. Empiri kommer att visa vägen.